Så det är väl dags nu.

Har hjälpt Malena att flytta ikväll. Gick sketabra. Snabbt och effektivt. Inte som när jag ska flytta och det tar en hel jävla dag. Minst...

 Imorgon ska vi hämta Malenas säng i Falkenberg.

Sen är hon officiellt Varbergs-bo.

Hade hoppats på besök på söndag, men det blir inget med det.

Suck.. Jag är så kluven. Ena stunden känner jag mig så sjukt ensam och kramsugen så jag tror jag dör. Men jag vill inte krama på vem som helst.

Så hittar man någon som man kanske skulle kunna krama på. Måste bara se vem det är lite mer innan. Men ne... då får man inte det heller.

Och jag vet inte om han egentligen vill. Eller om han tycker jag är extremt jobbig och på. Men iofs så är det han som har tagit initativ till det mesta.

Men jag vill verkligen inte vara för påstridig och jobbig. Och jag vet att killar inte vill att man ska vara det. Dom flesta iallafall. Och jag är ju inte sån här när jag är tillsammans med någon...

Men nu.. Tja, jag vet inte. Kan det bero på osäkerhet efter Stefan eller bara det att jag är ensam och behöver närhet?

Var längesen jag fick det. Har ju kommit fram till att jag inte fick det i förhållandet med Stefan heller. Enda gången man fick det var när han ville ha något. Och hur avtändande var inte det egentligen?

Usch, någon sån vill jag inte ha igen. Jag vill hitta någon som kan resa sig från soffan och gå ut i köket bara för att ge mig en puss på kinden och sen gå tillbaka till soffan. Bara för att han liksom.. Saknade känslan av min kind mot hans läppar. Eller att han ville känna min lukt. Eller helt enkelt för att han var för långt ifrån mig och ville vara nära... Var hittar jag det? Kommer jag hitta det? VAR FINNS DU??

Tills jag hittar honom.. Så står jag ensam... Men stark!!!

See you on the flipside!!